MVC-journal

Datum: Vecka: Hb: B-glucos: Urin: Blodtryck: SF-mått: Foster-
ljud:
Fosterläge:

Övrigt:
030416 11 136 4,9 0/0 odling 130/85 - - - Inskrivning på MVC
030613 20 119 5,1 neg odl 130/85 - 155 - Sååå häftigt att få höra hjärtljuden!
030723 25 - - 0/0 140/85 25 145 - Stressa mindre!!!
030806 27 123 4,4 0/0 135/80 28 142 - Hb på väg uppåt =)
030902 31 - - 0/0 135/75 32 140 huvud rörligt Ledig från jobbet med havandeskapspenning
030916 33 120 3,8 0/0 140/80 34 145 huvud rörligt  
031002 35 - - 0/0 odling 130/85 35 170 huvud ruckbart Ett besök på Spec-MVC pga höga fosterljud. Allt ok!
031010 37 132 3,4 0/0 odling negativ 140/85 36 145 huvud ruckbart Det närmar sig bf =)
031023 39 119 3,3 spår av äggvita 160/110 39 145 huvud fixerat i bäckeningången Taxi till Danderyds sjukhus! Pre-eklampsi?!!
031029 40 - - spår av äggvita 180/115 - - huvud fixerat i bäckeningången Beslut om igångsättning.
Jag har gått upp 18 kg totalt.


 Magbok (alla magbilder ligger numera i magboken)


16 april 2003, v.11+5
Inskrivning på mödravården, min barnmorska heter Marianne. Spännande! Preliminärt datum för förlossning 21 oktober...

30 april 2003...
Tog rutinblodprover på vårdcentralen.

16 maj 2003, v.16+0
Första ultraljudet! Ja, inte det allra första, jag var ju hos gynekologen för flera veckor sen bara för att se om allting stämde. Jag opererades för ett utomkvedshavandeskap i november förra året och då tog de bort min ena äggledare. Så, jag ville veta om embryot satt på rätt ställe, vilket det gjorde =) Denna gången följde även min sambo Jonas med (så klart!) och det var jättespännande att få se den lill* krabaten där inne i magen. Det är fascinerande att se vad som gömmer sig... H*n ville inte vara med på bild hela tiden, så det tog lite tid att mäta och "undersöka" fostret. Men till sist fick vi ett datum - den 30 oktober...>

20 maj 2003, v.16+4
Första besöket på spec-MVC på Danderyds sjukhus idag. De vill hålla extra koll på mig eftersom mina njurar inte mådde så bra när jag var 13 år (nefrit). Jag fick prata med överläkaren och rabbla min livshistoria för hundraelfte gången (det känns så iaf) samt fick en bunt remisser till provtagningscentralen. En annan remiss skickas till ultra-gyn för de vill göra en blodflödesmätning i livmodern om ett par veckor. De ska hålla stenkoll på mina värden, så jag känner mig ganska lugn. Jag fick lämna ifrån mig 3 rör med blod innan jag lämnade sjukhuset... Det var en skicklig sjuksköterska som stack mig, mycket bättre än den biomedicinska analytikern på vårdcentralen!

13 juni 2003, v.20+1
Jag gjorde en snabbvisit hos barnmorskan idag. Fick veta att jag inte har några sjukdomar... Blodtrycket håller sig stabilt och både B-glucos och Hb är normalt. Ska dock börja knapra på järntabletter eftersom jag är lite trött. Den lill* krabaten verkar oxå må bra; enligt mamma är det en tjej, med tanke på att hjärtljuden ligger runt 155 slag/minut. Jag har börjat känna av lite fosterrörelser och ibland verkar det som om bebisen använder min urinblåsa som en studsmatta.

Jag gick in på ICA för att handla lite frukt (jordgubbar och en vattenmelon) efter BM-besöket. När jag stod i kassan kände jag hur det började snurra och jag höll på att svimma. Typiskt att jag ska få ett blodtrycksfall just då! Jag vägrade svimma där och gjorde allt jag kunde för att hålla mig vaken... Alldeles kritvit i ansiktet, kallsvettig och på skakande ben gick jag hem och lade mig på soffan. Det gick över fort, men jag är fortfarande lite skakig i benen och ska nog ta det lite lugnt. Semestern har precis börjat (tack och lov!) så jag kan äntligen ta det lugnt i 4 veckor! Ikväll blir det nog god mat, en film eller två och lite godis =) Nästa besök blir på spec-MVC den 2/7 (ultraljud) och den 3/7 (ska få svar på blodproverna).

15 juni 2003, v.20+3
Jag kan dricka kaffe igen! Bara lite grann, men iallafall =) Idag har vi dessutom köpt en ny digitalkamera så förhoppningsvis dyker det nog upp lite bilder snart...

16 juni 2003, v.20+4


23 juni 2003, v.21+4
Hemma igen efter minisemestern i Nyköping... Bebben var alldeles vild i magen igår kväll. Sparkarna kändes jättetydligt och jag har börjat fundera på hur mycket h*n kommer sparka om några veckor *hjälp*. Magen växer hela tiden och jag måste ge mig ut på en shoppingrunda och hitta en ny jacka =)

1 juli 2003, v.22+4
Under den lilla semestern i Halmstad hann vi med en shoppingresa till Ullared. Jag hittade en hel del nya kläder, trots att utbudet av mammakläder inte är så stort på GeKås. Jag fick även tag på en ny jacka...på herravdelningen ;-)


2 juli 2003, v.22+5
Idag var jag och Jonas på Danderyds sjukhus (DS) för att göra en blodflödesmätning. De ville undersöka om det fanns någon notch i livmoderartärerna, vilket skulle kunna orsaka högt blodtryck, tillväxthämning och ev preeklampsi. Allt såg bra ut och jag behöver inte oroa mig för det i alla fall =) De mätte bebisen som tydligen växer som den ska, h*n väger ungefär 600 gram och är ca 30-31 cm lång.
Idag fyller min farmor år! GRATTIS!

3 juli 2003, v.22+6
Tebax på DS, denna gången på spec-MVC för att träffa läkaren. Vi fick svar på njurproverna - allt är som det ska! Barnmorskan kontrollerade blodtrycket (fortfarande 130/80) samt lyssnade på fosterljuden (155 slag/minut). Innan vi fick gå hem var jag tvungen att knalla till provtagningscentralen för att ta lite nya prover. Nu behöver jag inte åka dit förrän i v.32 (dvs i början på september) om inte blodtrycket stiger eller om SFmåtten inte är som de ska...

7 juli 2003, v.23+4


18 juli 2003, v.25+1
Bebisen är alldeles sjövild idag! H*n höll sig lugn igår; det var säkert alldeles för varmt då. Vi har juh runt 25-26 grader varmt på jobbet (absolut ingen luftkonditionering!) så det är knappt man orkar jobba. Nu sitter jag hemma (har ledigt ända tills på måndag kl. 13) framför en fläkt och har det bra. I eftermiddag ska vi åka till Nyköping, Jonas föräldrar ska åka till Tidaholm, så vi får låna huset =) Då blir det nog lite plask i poolen...


23 juli 2003, v.25+6
Idag var jag hos barnmorskan, som mätte magen för första gången. SF-måttet var 25 cm, som är helt normalt. Hon lyssnade även på bebisens hjärtljud, ca 140-145 slag/min. Troligtvis låg h*n och sov just då =) Blodtrycket var lite högre än tidigare (140/80) så jag har blivit tillsagd att ta det extra lugnt och inte stressa... Det är inte så lätt, men jag gör mitt bästa ;-) Barnmorskan brydde sig inte om att kolla b-glucos eller Hb; det tar vi nästa gång, sa hon. Jag berättade om min rygg som plågar mig på jobbet och hon tyckte att jag skulle ringa spec-MVC om det blir alldeles för besvärligt. Men jag vill inte sjukskriva mig än... Visserligen får jag inte sova så mycket på nätterna för jag vaknar nästan varje gång som jag ska vända mig om, men när bebisen är född blir det inte heller så mycket sömn - man måste juh vänja sig nån gång *fniss*. Mina arbetskamrater är jättegulliga, de håller ett öga på mig så att jag inte lyfter något tungt. De boende är oxå efter mig och hjälper till så mycket de kan.

Helgen i Nyköping var underbar! Vi plaskade i poolen hela tiden eftersom det var över 30 grader varmt i solen. Grillen gick varm både lördag och söndag kväll (vi åkte hem på måndagsmorgonen). Stackars Jonas fick gå upp tidigt (kl.5) på lördagen för att hjälpa sin pappa med biodlingen...

6 augusti 2003...
Jonas följde med till barnmorskan för första gången idag =) Hon har juh frågat efter den blivande pappan varje gång så nu när han har semester kunde han följa med. Magen har växt (SF-måttet är nu 28 cm) och vi mår superbra båda två. Jag har blivit sjukskriven på halvtid så jag jobbar bara mellan 12-16, vilket är väldigt bra. Jag slipper det tunga arbetet med duschningar och annat jobbigt på morgnarna... Blodtrycket håller sig på 135/80, antagligen har jag slutat stressa =). Hb-värdet är bättre än sist (123), trots att jag inte är så ordentlig med knaprandet av järntabletter. Bebisens hjärtljud ligger runt 140, vilket man egentligen inte kan dra några slutsatser av. H*n var vaken under undersökningen, för första gången... I slutet av september börjar förlossningskursen, det kan juh bli lite intressant. Typ. Vi får se om Jonas får gå på en liten utbildning för pappor ;-)

13 augusti 2003, v.28+6
Mina siffror idag =)
Jag har...
...gått 202 fulla dagar (av 280).
...är i tredje trimestern (av tre)
...är i 7:e månaden (av 9 - kalendermånader)
...är i 8:e gravmånaden (av 10 - lunarmånader)
...är i 29:e veckan (av 40)
...är i v28+6 (av 40+0)

Det går framåt =) Jag hade tänkt sätta in ett litet foto, men eftersom vi har nyligen gjort en ominstallation av operativsystemet (pga virus) så är digitalkameran inte installerad och jag har inte lyckats hitta rätt installationsskiva... Men den kanske dyker upp under dagen. Bara sådär. Huxflux. *poff*.
Jag har ont överallt från midjan och neråt, fast det var värre igår. Då gick jag omkring som en gammal tant och ojade mig. Det kan bero på att jag drabbades av akut städnoja under förmiddagen och flängde runt med både dammsugare och mopp... Jag blev inte färdig med saneringen eftersom jobbet kallade, men kommer fortsätta idag (och bli alldeles jättetrött).

15 augusti 2003, v.29+1
Snart ska jag iväg till jobbet å sen hoppar jag på pendeltåget till Gnesta =) Iofs ska jag jobba hela helgen, men jag börjar juh inte förrän kl.12 så det är inga problem att åka från Nyköping imorrn bitti. Jonas har varit på Yxtaholms slott sedan igår förmiddag; hans jobb har sin kick-off där. Han åker direkt till Nyköping i eftermiddag och ska hämta mig i Gnesta. Inatt ska Jonas hjälpa sin pappa med att flytta bikupor (tror jag att det var)... Jag ska sova =)
Jag känner av både förvärkar och sammandragningar då och då men inte så mycket än så länge... Jag är ungefär lika vig som ett kylskåp och har insett att jag inte kan knô mig in varsomhelst. Magen är i vägen! Fast än så länge kan jag stå vid spisen *hmmm*


27 augusti 2003, v.30+6 (v.30+5 enl UL)
Idag har vi varit på spec-MVC samt på ultraljud (tillväxt) =) Först kopplades ett CTG och där fick jag ligga i ca 30 minuter och trycka på en knapp varje gång bebisen sparkade. Jag märkte tydligen inte varje spark för barnmorskan sa flera gånger "Oj, nu sparkar den". Men tur är väl det, för jag blir sparkad tillräckligt ofta ändå ;-) Läkaren sa att CTG:t var fint, så vi får väl tro på det. Inga tydliga sammandragningar (pyttesmå höjningar på kurvan). Hjärtljuden låg mellan 115-160, bebisen kanske påverkades av att jag låg på rygg; jag blev ganska snurrig efter ett tag... Blodtrycket håller sig på 140/85 och jag behöver inte ta några nya blodprover förrän i v.38 eftersom det tidigare har varit ok. Återbesök på spec-MVC den 16 oktober, om det inte redan har blivit någon bebis alltså...

Ultraljudet var roligare, trots att jag fick ligga på sidan under halva undersökningen. Bebisen väger snart hela 2 kg (+11%) och sprallar runt för fullt. Det var inte så lätt att mäta, men vi fick till slut veta storleken. Bebisen har inte fixerat sig än, utan ligger i "snedläge med dragning till huvudläge". Men det är juh ett tag kvar till förlossningen så h*n hinner böka runt och lägga sig rätt. Könet då? Jaaa... Det verkar som om min lilla mamma har rätt. Igen. Det är troligtvis en liten tjej. Det finns lixom inget som tyder på att det skulle vara något annat. Snubben på tunnelbanan som var helsäker på att det är en liten Adam hade alltså fel. Det är med störst sannolikhet en liten Moa som sprattlar runt i min mage. Det gick t.o.m. att se lite hår på bebisens huvud! Fascinerande...

29 augusti 2003, v.31+1


2 september 2003, v.31+5
Idag har vi (jag och lillan) varit på besök hos barnmorskan. Magen växer konstant och SF-måttet var idag 32 cm (ligger strax under den översta kurvan). Lillan ligger på höger sida med huvudet neråt (fortfarande rörligt). Hon sparkar ofta och mycket; det är nog en liten karate-bebis! Hon har juh karaten i blodet, om man säger så... Blodtrycket håller sig nere (135/75) trots att jag flänger runt som en galning här hemma. Jag är uppe å skuttar tidigt på morgnarna och har diverse "projekt" på gång =) Alla möjliga grejer åker in i tvättmaskinen och snart är väl lägenheten kliniskt ren. I och för sig hamnar jag framför datorn då och då eftersom jag har lyckats hitta en massa gamla Nintendospel som jag bara måste spela... Jag råkade gå in på Lindex idag och köpte lite bebiskläder. De är sååå små och sååååå söta! Dessutom hade Lindex ett kanonerbjudande som jag inte kunde motstå - köp 3 betala för 2 =)

4 september 2003, v.32+0
Nu har det hänt! Jag har städat hela eftermiddagen (ehm...lite så där här överallt...) och har lyssnat på musik. Jag slängde in alla MP3:or (typ 3000+) i winamp och vred upp volymen så där lagom så att de fina grannarna inte klagar. Helt plötsligt bland alla "vanliga" låtar dök julmusiken upp... Jag kunde juh inte hålla mig utan var bara tvungen att lyssna på några låtar ("bara EN till..."). Jag tror att min käre far är glad att jag inte bor hemma, han klagar alltid på att jag börjar poppa julmusik innan sommaren är slut. Fast det är juh faktiskt höst nu. Dessutom städar jag MYCKET effektivare till ljudet av bjällerklang ;-) Bebis tyckte oxå om den braiga musiken.

11 september 2003, v.33+0
Oj oj oj vad tiden springer iväg! 48 dagar till bf - fast hur stora är oddsen egentligen att lillan tittar ut på "rätt" dag?!! Vaggan står hos de blivande farföräldrarna i Nyköping och barnvagnen är beställd. Hormonerna rusar i kroppen och humöret svänger fram och tillbaka... Tack och lov har jag en liten spärr som hindrar mig från att skrika obscena saker till människor ute på stan som jag blir irriterad på. Fast det är svårt att inte morra lite grann ibland. Det känns som om ett monster (en riktig hondjävul!) har tagit besittning av min kropp och kokar av ilska och bara längtar efter att få spy galla på allt och alla. Jag tror t.o.m. att det ryker ur mina öron då och då... Men, som sagt, det är aldrig någon som märker att jag blir irriterad. Konstigt nog.
I helgen (torsdag kväll - måndag morgon) hade vi celebert besök från Halmstad - Tobbe och Stina. Det var underbart att få träffa dem igen! Vi var ute på stan i fredags (var inne på NK *gaah*) och lördags och tittade på alla människor. I söndags var vi kulturella och sprang på museum; Historiska (Guldrummet var coolast) och Naturhistoriska museet, vilket var barnsligt kul! Det är roligt när man får trycka på knappar och få saker att låta (t.ex. en ekorre som säger "Namnamnamnamnam" när man matar den med en träbit *gapskrattar*.) Det blir roligt när lillan har blivit tillräckligt gammal för att uppskatta sånt, då kan man roa sig utan att skämmas (fast jag skäms aldrig) ;-)
Det var lite jobbigt att gå runt så mycket (typ 8 timmar/dag) för jag blev snurrig och höll på att svimma vid ett par tillfällen... Lillan låg nog och tryckte på min kroppspulsåder och så sjönk väl blodsockernivån... Men det gick över när jag hade suttit ner och vilat en stund. Just nu finns det inte mycket plats för mina organ, så jag äter pyttelite mat flera gånger per dag. Ibland är det tungt att andas och jag har svårt för att sitta still någon längre stund. Jag kan inte sova en hel natt utan vaknar ofta och är tvungen att gå upp (toabesök, hunger och kramp i benen/fötterna...). Ibland vaknar jag innan f*n själv fått skor på fötterna (typ kl 05.00) och är våldsamt pigg och börjar städa lite grann innan jag kommer på att hela huset troligtvis ligger och sover och inte vill höra mig slamra i köket eller dammsuga *tycker synd om Jonas*. Fast jag vilar juh ett par timmar mitt på dagen och lyckas oftast hålla mig vaken till midnatt.

16 september 2003, v.33+5
Ännu ett besök hos barnmorskan är avklarat =) Jag har blivit tillsagd att vila mycket och äta oftare. Trots att jag har ätit en stabil frukost och en massa frukt under förmiddagen så låg mitt blodsocker på 3.8 vid lunchtid så det är inte underligt om jag känner mig lite konstig då och då. Så nu har jag inhandlat lite Dextrosol som jag ska ha med mig överallt. Mitt Hb-värde är bra; det låg på 120, fast det är nog lite lägre eftersom jag inte har druckit så mycket idag. Blodtrycket håller sig runt 140/80, SF-måttet är nu 34 cm och fosterljuden låg på 140-145. Den lilla tyckte inte om att bli störd i sin skönhetssömn så hon sparkade till rejält när barnmorskan försökte känna efter hur hon ligger i magen. Huvudet (som fortfarande är rörligt) ligger neråt och bebisens lilla rumpa ligger och trycker mot mina revben. Bebisen sträcker ofta på sig och då finns det inte mycket plats kvar där inne, vilket gör att jag får lite svårt att andas... Oftast ligger den lilla hyresgästen på höger sida och sparkar loss på allt som finns till vänster och ger min mage en väldigt underlig form...........

23 september 2003, v.34+5
Hmmm... det var ett tag sen jag tog kort på tjockismagen, så här kommer en uppdatering. Nu kan den väl ändå inte bli större?!! Jag är sååå redo att klämma ut den lilla bebisen... Jag börjar bli lite trött på svullna fötter och händer (kan knappt hålla i en penna vissa dagar) och på att inte vara så rörlig. Ett tips: om man ringer hit så är det en bra idé att inte lägga på efter ett par signaler, för det tar längre tid än så för mig att kravla upp från sängen/soffan (där jag oftast befinner mig). Om telefonsvararen kopplas in så försök igen.......jag är på väg, sakta men säkert..... Man kan nog jämföra mig med en sköldpadda som hamnat på rygg och som kämpar stenhårt för att komma upp ;-)
Nuförtiden är det en aning jobbigt att städa, eftersom jag inte kan böja mig ner utan få andningsproblem. Laga mat och diska är oxå lite besvärligt då jag får ont i ryggen och fötterna efter en kort stund. Men det problemet är lätt åtgärdat med en stol (tantvarning).

Hormonerna gör sig påminda stup i kvarten och jag drabbas då och då av små "bitchattacker" =) Senast var igår, när jag handlade lite god mat i den lilla ICA-butiken som ligger runt hörnet. Jag var trött, varm och orkade egentligen inte handla, men de hade såna kanonerbjudanden så jag var bara tvungen att gå dit. Affären är inte den största och det är knappt att man kan möta någon i gångarna utan att välta ner något. Tänk då att jag kommer gående, med den stora magen, och ska försöka knô mig förbi alla människor. Jag fick ta omvägar runt alla varor och ställningar och blev irriterad på folk som bara stod i vägen hela tiden. Plötsligt hörde jag ett konstigt ljud och insåg att det var jag som morrade ilsket åt folk... Hoppsan. Ja, jag skyller allt på hormonerna, visslar lite tyst och ser dum ut.


25 september 2003, v.35+0
Jag...
...har gått 245 fulla dagar (av 280).
...är i tredje trimestern (av tre)
...är i 8:e månaden (av 9 - kalendermånader)
...är i 9:e gravmånaden (av 10 - lunarmånader)
...är i 35:e veckan (av 40)
...är i v35+0 (av 40+0)

Var är mina lungor? Jag flämtar mest och blir anfådd av minsta lilla ansträngning. Jobbigt juh. Att kravla mig upp ur sängen är ett helt företag, det gör ont både här och där (fast mest där) och det går så låååångsamt. Men toaletten måste besökas ett X antal gånger varje dygn. Jag vaknar vid de mest underliga klockslag och är superpigg (i natt var det kl 02.00 och 05.00...), men tvingar mig själv att somna om. Jag har dock varit vaken sen 06.15 och börjar bli lite trött nu (klockan är 15.30), fast jag har svårt för att vila för jag kan inte ligga ner nån längre stund och inte sitta heller för den delen. Men det är juh inte så lång tid kvar... *räknar på fingrarna* ... Halsbrännan är ett annat problem. Det är olika från dag till dag, men idag är det fruktansvärt besvärligt. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, men det går nog över snart.

Och hur knäpp kan man bli egentligen? Jag som har klarat mig ganska bra från alla graviditetsnojor (med vissa undantag) har nu blivit fullständigt galen. Jag har köpt tandkräm som smakar lakrits (!) och det är den enda jag kan använda. Jag är störtförtjust i att sitta och tugga på tandborsten och kastar suktande blickar på "kökssvampen" (ja, en sån man rengör diverse grejer med). Mmmm...men jag tuggar inte på den. Fast det finns inget jag hellre vill göra just nu... Knäppskalle! Jag har köpt lakritstuggummi och hoppas att mina sjuka tankar lämnar huvudet snart. Har även suttit och tänkt på att chokladpudding med grädde är VÄLDIGT gott. Det vill bebisen ha. Jag ska gå å handla nu.

30 september 2003, v.35+5
Idag var jag å Jonas på del I av den förlossningsförberedande kursen. Mellan kl 08.00-10.00 satt vi tillsammans med sju andra par på MVC och fick först och främst lära oss lite anatomi - sånt som jag redan kan sedan kursen i obstetrik, men det var ändå intressant. Barnmorskan visade med en docka och ett bäcken hur bebisen roterar på vägen ut och vad bm gör för att hjälpa till. Bm talade även om hur förlossningen startar, de olika faserna och när man ska åka in till sjukhuset. "Klassen" delades i två grupper och vi fick brainstorma lite om vad vi vill att kursen ska innehålla; de flesta ville veta mer om smärta och droger... Nästa tisdag ska alla pappor få en checklista så att de vet vad de ska göra när mammorna ligger och föder barn å har det bra ;-)
Sist av allt fick vi öva på att andas. De kör stenhårt på psykoprofylaxtekniken här och jag tvivlar inte på att det fungerar. Frågan är om jag kommer andas överhuvudtaget; jag kommer säkert bara bita i kudden och sprattla med benen. Jag känner mig inte orolig inför förlossningen, men jag ska nog knåpa ihop en liten förlossningsplan. Jag kanske inte kan göra mig förstådd när jag väl ligger där och har ont, så då är det kanske bra om ansvarig bm vet vad jag vill.

2 oktober 2003, v.36+0
Nu har vi gått in i 9:e månaden! Hjälp! Det känns som om tiden rusar iväg...men ändå inte... Idag har jag och bebis varit ute på äventyr. Kl 10.30 var vi hos barnmorskan, som klämde och tryckte och sa att nu har bebisen lagt sig i startposition. Huvudet är knappt ruckbart, så det är inte konstigt att det gör grymt ont både här och där, när jag är uppe och går. Blodtrycket låg på 130/85, men jag kände mig lite yr och illamående. Bebisens hjärtljud var höga (ca 170 slag/min) så bm ringde till spec-MVC och frågade om jag kunde få komma dit och köra ett CTG. Hon ville försäkra sig om att allt är bra, med tanke på min sjukdomshistoria. Njurarna kan ställa till ett och annat...

Så jag tog tunnelbanan till Danderyds sjukhus och knallade iväg till avd 12. Det var ganska lugnt där just då, så jag fick lägga mig på en säng och vila en stund och sen kom en sjuksköterska och kopplade fast CTG-apparaten. De första 20 minuterna låg bebben och sov, så hjärtljuden låg självklart stabilt runt 150. Jag fick dricka ett glas isvatten, men det gjorde inte så stor skillnad. Jag fick ett par sparkar, men sen var det lugnt igen. En liten stund senare blev det liv i luckan och hjärtljuden steg och sjönk hela tiden (precis som de ska). I drygt 70 minuter låg jag med dosor på magen, lyssnade på dunkandet och tryckte på en knapp varje gång jag kände en spark. En barnmorska kom in, rev av remsan och sa att jag skulle sätta mig i väntrummet tills avdelningsläkaren kom tebax till avdelningen. Det dröjde nästan en halvtimme, men det gjorde inget, för då hade jag tid att läsa skvallertidningar =) Läkaren hade inte mycket att tillägga, hon sa att CTG:t var jättefint och att bebben mår bra. Min barnmorska hade tydligen fångat hjärtljuden under "fel" period, dvs när det var som vildast. Det var bara trevligt att få åka på en liten utflykt och alla är så gulliga på avd 12, så det är ett rent nöje att komma dit =)
Nästa besök hos min barnmorska blir den 10 oktober och sen är det juh ultraljud som gäller den 16 oktober.

7 oktober, v.36+5
I morse var det dax för förlossningskurs igen, del II. Konstigt nog var det lika intressant denna gången... Vi fick lära oss lite om smärta och smärtlindring, men vi hann inte med allt. Lustgas, TENS (funderar på att hyra en sån apparat), PCB (paracervikalblockad - man bedövar livmodern med 4 sprutor...eewww), Stand-up EDA (epiduralbedövning; hälften lokalbedövning och hälften Sufenta (ett morfinliknande preparat)) som gör att man kan röra på sig hur mycket man vill (och kan) trots EDA:n. Nästa tisdag går vi nog igenom akupunktur och annat smärtstillande som har med nålar att göra =)
På vägen hem från kursen hade jag vääääldigt ont i bäckenet och allt annat i det området *hrmm*. Lillan håller på att borra sig neråt (ajjeee...), så det tog extremt lång tid för mig att gå hem. T.o.m. gamla tanter med rullator "sprang" förbi mig. Då går det inte fort...

Jag har fortfarande inte knåpat ihop min förlossningsplan, men har planer på att göra det idag... Fast som vanligt blir det väl "sen". Bebisen väntar nog med att titta ut, det dröjer nog lite mer än 21 dagar innan vi får se underverket. Den lilla verkar vara en skön blandning av sin mamma och pappa - när hon sover så sover hon stenhårt. Det går knappt att väcka henne, men när hon väl är vaken då är hon väldigt vaken och bökar runt för fullt. Inte nog med att hon tvunget ska sträcka på sig hela tiden (det känns som om hon redan är en meter lång!), hon sparkar hårt och gärna på samma ställe hela tiden (mina revben på vänster sida är i farozonen). Karate, fotboll och boxning blir nog favoriterna, möjligtvis med lite inslag av simning, gymnastik och friidrott.

Vi har gott om bebiskläder hemma, fast mest små pluttiga plagg i strl 50-62. Bebisens mormor tog med sig en hel påse med kläder när hon var på besök =) Vaggan är inte bäddad än, men det finns gott om sängkläder. Bebisens farmor har sytt söta täcken och filtar med alla möjliga söta mönster på (bl.a. med mina favoritdjur: kossor), både till vaggan och spjälsängen, så nu kan bebisen iallafall sova gott ;-) Till helgen ska vi förhoppningsvis åka till IKEA och leta upp ett skötbord. Roligt!

10 oktober 2003, v.37+1
Wow... 19 dagar kvar... Det låter alldeles för bra för att vara sant. Jag har inte funderat så mycket på förlossningen, men eftersom det börjar närma sig så börjar tankarna snurra i huvudet. Inte för att jag är orolig; jag skulle gärna föda bebisen nu, men jag undrar hur trött jag kommer vara när det väl startar. Man ska juh vila så mycket som möjligt under latensfasen, för att orka med det tyngsta arbetet. Men jag kommer säkert vara så uppspelt att jag inte kan sova/vila och flänga runt i lägenheten och packa eller nått. Visserligen har jag lite förvärkar som är en aning jobbiga ibland, men det finns juh dusch med gott om varmvatten =)
Jag ska nog inhandla en sån där vetekudde...jag köpte en jättecool "massagevagn" på MVC idag; Apollos. Vi fick testa en sån på förlossningskursen i tisdags och den var väääldigt trevlig. Det tyckte Jonas oxå. Ett mirakelverktyg för trötta ryggar och sånt. Den finns på http://www.ortosia.se/ och kostar runt 200 kr. Den finns även i de flesta hälsokostbutiker......

Besöket på MVC gick för övrigt väldigt bra. Lillan är fixerad och det är väl därför det gör så förbannat ont att gå omkring ibland. Vid 37 fullgångna veckor är SF-måttet 36 och min kurva är på väg ner mot normalkurvan igen. Vi var uppe på den övre kurvan för drygt en månad sen, men nu börjar juh lillan flytta sig neråt, så SF-måttet ökar inte så mycket (0,5 cm/v typ). Blodsockret är normalt, Hb-värdet var 100 vid första försöket, men det ville inte bm gå med på så vi tog det en gång till och då var det 132 =) Blodtrycket börjar kliva över gränsen för vad som är normalt (idag 140/85) så jag måste vila och ta det lugnt. Jag har börjat med avslappningsövningar - jag fick juh en CD-skiva ("Avslappning för blivande mammor") av Mats & Anna när jag fyllde år - och det funkar suveränt. Fast när jag försöker slappna av så envisas lillan med att träna aerobics... det är inte så lätt att varva ner när hela magen hoppar och inälvorna byter plats ;-)

14 oktober 2003, v.37+5
Tjockis! Nu behöver magen inte växa mer. Faktiskt. Det går inte. Bebisen är alldeles för stor för sin enrummare så det är snart dax för vräkning. Det är inte underligt att det kallas "valross-perioden". Foglossningen plågar mig och jag har sååå ont i svanskotan! Det gör ont när jag reser mig upp från sängen/ soffan/stolen och på nätterna vaknar jag när jag måste vända mig om (när ena armen har somnat typ) och då gör det grymt ont i bäckenet och det knakar massor *gnäll* Någon vis person sa att "100% av alla barn föds" så det får jag väl tänka på när känns som jobbigast... Det är tur att jag kan poppa mina julsånger på datorn så att jag blir på myshumör igen ;-) (ja, jag började tjuvlyssna för nån månad sen...) Jag har även beställt en vetekudde så den dyker väl upp snart. För övrigt är stödstrumpor världens bästa uppfinning! Mina elefantfötter + ben mår mycket bättre med såna på; fast det tar en evighet att dra på strumporna, eftersom jag har en stor badboll under tröjan. Nu får jag iallfall på mig mina skor igen (dom som är 3 storlekar för stora).

Förlossningskurs del III: Akupunktur - jisses vilka nålar det finns! Flera kilometer långa (nästan)! Men jag ska ändå försöka ha det som smärtlindring (om det funkar på mig, det funkar tydligen inte på alla). Vi fick se en förlossningsfilm och alla mammor satt väl mest och snyftade när man fick se de små bebisarna födas. En pappa på filmen sa en rolig kommentar, typ "Det var ovanligt att se min fru jobba så hårt"...hmmm... Jag blev ännu mer sugen på att föda barn när filmen var slut, fast det kan juh bero på att jag vill ha ut den lilla bebben nuuuuuu! Vi fick se en film om ett planerat kejsarsnitt oxå; det såg inte så våldsamt ut som det halvakuta snitt jag fick se live i Halmstad. Men jag vill ändå inte snittas. Fast man vet juh aldrig om det blir akut. Vi pratade om sugklockor och tänger; det finns visserligen inte många läkare (i Sthlm iaf) som använder tänger så det handlade mest om sugklockor... Sist av allt fick vi öva på att flåsa och det funkade kanonbra! Fast jag kommer nog behöva en coach annars slutar jag nog att andas och börjar tugga på kudden istället.


16 oktober 2003, v.38+0
Idag har vi varit på Danderyds sjukhus, förhoppningsvis var detta det sista besöket innan förlossningen. Först gjordes ett ultraljud för att se hur mycket bebisen har växt. Det var svårt att mäta magen eftersom den lilla krabaten vägrade ligga still. Läkaren mätte 6-7 gånger med olika resultat varje gång, så till slut nöjde hon sig med med ett värde, vilket resulterade i att bebisen ligger på +21%, dvs 3814 gram. Hmmm... om det är sant så tycker jag att pyret ska ta å komma ut nu, för jag tycker att det är en alldels lagom vikt på bäsen. Visserligen är det mer regel än undantag att bebisar väger över 4 kg nuförtiden när de föds, men ändå... I övrigt så såg allt bara bra ut, det var kul att få se den "lilla" igen, även om hon inte ville visa ansiktet. Jag anar att hon gillar kameror lika mycket som mig ;-)

Efter ultraljudet traskade jag iväg till avd. 12 där jag träffade en ny sjuksköterska som var lika käck som de andra jag träffat där. Hon frågade hur jag mådde och då tog jag chansen att gnälla lite över foglossningen. Hon log och sa glatt: "Ja, det är sånt man får på köpet, bland annat". Blev tipsad om att ta kortare steg och gå långsammare, men om jag skulle göra det så kommer jag juh ingenstans! Blodtrycket var en aning högt (145/90) men det skyller jag på att jag precis hade stressat från ultraljudet... Fosterljuden var fina; lillan sparkade ilsket på sjuksköterskan när hon skulle känna efter hur hon låg - bebis vilade juh! Jag fick träffa läkaren efter en liten stund och vi bestämde att jag inte behöver någon ny tid för återbesök, eftersom alla prover är bra. Jag skulle dock ringa till avdelningen om bebisen inte har tittat ut innan den 6 november. Jag ska försöka locka ut henne innan dess..... Innan jag åkte hem gick jag förbi provcentralen och tog de sista blodproverna. Där körde de verkligen med "löpande band"-principen. De ropade upp mitt nummer, tog remissen, in med nålen, ut med blodet, på med plåster och hejdå. Det tog inte mer än max 2 minuter. Effektivt.

20 oktober 2003, v.38+4
Det är kallt i Stockholm... Redan vinter?!! Jag vill ha juuuuuul!!!

Jag har... ...gått 270 fulla dagar (av 280)
...i tredje trimestern (av tre)
...i 9:e månaden (av 9 - kalendermånader)
...i 10:e gravmånaden (av 10 - lunarmånader)
...i 39:e veckan (av 40)
...i v38+4 (av 40+0)

Hela 10 dagar kvar till beräknad förlossning. Max 31 dagar kvar tills vi får se bebisen...typ...

22 oktober 2003, v.38+6
Det snöar i Stockholm!!! JAAAA!!!!!!!!!! Nu kan jag lyssna på massor med julmusik och få lite julstämning =)

Igår var det beräknat att bäbis skulle komma ut...fast efter första ultraljudet blev det framflyttat ett par dagar... Jag ser ingen bebbe här hemma, så det blev nog inget igår iaf...som om jag skulle missa det! Nåja, jag lär juh gå över tiden oavsett, så det spelar juh ingen roll. Idag har jag fått två väldigt trevliga telefonsamtal; det första gällde en lägenhet, så nu blir det typ en flytt vid årsskiftet =) Det andra samtalet var från DHL; imorgon kommer de och lämnar ett stoooort paket och tar en massa pengar i utbyte (närmare bestämt lite mer än 4000 kr). Kan det inte vara imorgon nu? Jag vill se barnvagnen!!!

Igår var vi på del IV av förlossingskursen, det var sista gången så nu kan vi väl föda barn antar jag. Vi diskuterade det sista skedet av förlossningen och sen fick papporna gå iväg med en "proffs-pappa" (hans uttryck!) för att prata om pappa-rollen. Jag hade givetvis velat vara med där oxå, för jag vill veta allt, men jag fick hålla till godo med amningen och alla prylar man kan tänkas behöva. Vi fick se en film om amning (säkert från 80-talet), fast den (+ 2 andra filmer) har jag redan sett på Halmstad BB (under praktiken). Pappa Jonas fick en lapp med en massa datum och tider för återträffar med de andra papporna, men vi fick inget sånt... Fast det kommer väl sen, när man träffar BVC-syrran för första gången.

Jag har varit och hälsat på mina arbetskamrater idag =) Det var jättekul att träffa dem igen! De boende blev glada att se mig; de flesta kom ihåg mig och det var ingen som hade gått bort sen sist. Jag lovade att messa Pia när värkarna sätter igång, hon sa t.o.m. att jag gärna får ringa när det startar, oavsett tid på dygnet. Vi pratade mycket om förlossningar och Pia som har 7 (!) barn (varav 2 trillingpar) borde juh veta hur det ligger till ;-) Sjukgymnasten på jobbet födde en son för drygt en vecka sen (hon hade bf 12/10 tror jag). Jag vill oxå ha bäbis nu!

28 oktober 2003, v.39+5
Jag har permission från sjukhuset i några timmar... I torsdags var jag på ett rutinbesök på MVC. Min bm upptäckte att jag hade spår av äggvita i urinen och högt blodtryck (160/110). Jag blev skickad till förlossningen på DS, där jag fick spendera natten. Det var inte alls kul att lyssna på alla nyfödda bebisar och själv ligga där med en jättemage. Jag vill ju oxå ha min bebis nu! På fredagsförmiddagen blev jag inskriven på avd 12 (spec-MVC), med stränga order om att vila (har varit "inlåst" på avdelningen!). Mitt blodtryck har varit allt mellan 145/95 - 180/110, och tox-proverna har visat påverkan på kroppen. Igår fick jag göra ett tillväxt-ul, och allt var bara bra. Den lilla bebisen växer rejält och ligger nu tydligen på 4300 gram! Idag fick jag trots det höga trycket (160/100) åka hem i ett par timmar och jag ska prata med överläkaren i eftermiddag. Jag hoppas på goda nyheter, dvs igångsättning, då de inte vill medicinera ner blodtrycket. Jag tvivlar på att det kommer igång av sig själv, jag har juh knappt känt av några värkar alls, förutom igår kväll då jag hade mensliknande molvärk. Så, förhoppningsvis får jag snart träffa personalen på förlossningen igen =)

Barnvagnen står juh här och väntar på bebben så det är faktiskt på tiden att hon tittar ut nu. Jag hoppas att vi kan sitta och sniffa bebis till helgen, och att nästa uppdatering av hemsidan innehåller bilder på underverket =) Fast man vet juh aldrig om de bestämmer sig för att skriva ut mig och ordinera vila samt dagliga blodtryckskontroller på sjukhuset. Men det tror jag inte... Jag tror att de jättegärna vill sätta igång det hela. Annars ska jag gnälla mycket och låtsas vara deprimerad eller nått....

29 oktober 2003, v.39+6


30 oktober, v.40+0
Välkommen till världen lilla Moa Tegebäck. Du är världens sötaste bebis och vägde 4265g och var 51cm lång när du behagade pluppa ut kl. 08:57 på Danderyds förlossningsavdelning. Detta efter 21,5 timmars hårt arbete. Mamma och pappa är fortfarande kvar på BB och skriver mer när de kommer hem.